I morse var det husse som tog ut oss, för han skulle till jobbet. Matte var ledig idag.

Nu på efterrmiddagen har vi precis kommit in från en skön vinterpromenad med matte. Vi gick på en stig somn jag inte gått på, på väldigt länge. Det var skojigt faktiskt.

Efter ett tags promenad så nådde en mysko doft min nos, och jag sänkte svansen en aning. Jag kände igen den, men gillade den inte. Det luktade nämligen grävling. Ni vet sådana där gråvit randiga djur som dyker upp ibland. Nu ville jag inte gå först, och Hector vägrade helt att gå. Han satte sig som fastfrusen i snön och vägrade lyfta en enda tass. Matte försökte muntra upp honom och peppa honom, men han totalvägrade. Raggen var rest på honom och han flyttade sig inte ett steg, så det slutade med att matte fick gå först, jag gick efter henne och sist gick Hector.

När vi passerat där Grävlingen gått, och kommit en bra bit därifrån, då ville jag gå först, men matte lät istället Hector gå först. Nu var han piggare på att gå, för nu kom vi ut på en stig som han nog kände bättre igen, för där hade vi gått flera gånger.

Solen värmde skönt och jag kunde bara inte låta bli att sätta mig ner och bara mysa i solen en stund. Matte gjorde mig sällskap.

Vi busade lite i snön och jag rullade mig - naturligtvis. En massa snörullningar blev det.

Lite bus blev det med matte också, för under den hårda skaren på snön så fanns det mjuk snö som var enkel att göra snöbollar av. Skoj hade vi.

Promenaden fortsatte och det var skönt iute med solen som sken och rätt lagom kallt. Matte trivdes också ute idag det märktes.

Idag blev det en skojig kvällspromenad med matte. Den var inte jättelång, men vi busade en hel del i snön !

Det hade blivit varmare och var nästan plusgrader ute så snön hade blivit rätt mycket ihoppackad nu. Självklart blev det snörullningar och en del bus.

Idag har det inte blvit så värst mycket promenerande av, förrän nyss. Matte har jobbat hela natten, så hon sov ju igen sina timmar innan vi gick ut tidigare idag. Men det blev mest en kortare lugn promenad.

Men nu har vi varit ute en sväng igen, och nu hade vi skojigt. Gissa om.

Först trodde nog både jag och Hector att det skulkle bli en kort promenad, men vi blev glatt överraskade när det visade sig att vi hade fel.

I början av promenaden mötte vi en katt i koppel, men den fick vi inte hälsa på för den var rädd för oss och spottade och fräste som bara den, fast vi var flera meter från den.

Vi gick sedan vidare och i en hundhage så fick vi busa runt och matte slängde ut godis som vi fick leta efter i djup snö, jo där hade inte varit många sedan det snöade sist, det var rätt orörd snö. Däremellan busade vi med varandra.

Så småningom fortsatte vi vår promenad och jag tog ett hopp upp på en av snövallarna utmed den gångväg vi gick på. Jag ville ut i snön NU !!!!

Hector försökte följa med, men det gick inget vidare, han kom inte över snövallen med samma lätthet som jag.

Till sist såg jag hur han riktigt tog fart för att komma över, men kom bara halvvägs upp på den och blev hängande där liksom. Matte hjälpte honom över den och då fortsatte han ut i snön, och sjönk ner rätt bra i den. Sedan hade han en del jobb med att ta sig tillbaka.

Själv ägnade jag mig åt snörullning och snöbadandets ädla konst. Det är så skönt att bara få rulla runt i snön och klia ryggen och kyla av sig. MMMMMMM.

Efter en stund tyckte jag dock synd om Hector som jobbade där i snön så jag gick lite närmare honom och han kunde ta tag i min svans, som han så ofta gör annars också, men denna gång var det en nyttig färdighet att kunna. Sedan kunde han få lite hjälp av mig till snön som höll lite bättre. Men sedan när vi skulle ta oss tillbaka till matte och den plogade vägen, då blev det svårt. Det var hopplöst att komma upp på och över snövallen. Ju mer jag försökte sprattla mig upp på den, desto djupare sjönk jag. Som tur var hade matte oss kopplade, och vi kunde därför få lite hjälp av henne att komma upp på snövallen. Sedan tog vi oss på egen hand över den och ner på vägen. Där ruskade vi av oss snön och sedan promenerade vi vidare. Efter en stund tyckte jag det var tråkigt att gå på plogad väg, så jag gav mig av upp på snövallen igen. Där spatserade jag och såg väldigt bra. Hector försökte komma upp på den han med, men lyckades inte de första gångerna. Men så tog han fart och kom nästan ända upp på snövallen. Den sista biten upp hjälpte matte honom med. Sedan spatserade vi en stund på snövvallen tills jag såg en härlig snöbadarplats och hoppade rakt ut i snön. Hector höll sig kvar en kort stund till på snövallen, men jag hade troligen puffat till honom för snart tappade han balansen och dråsade ner i snön han med. Dock försökte han inte komma upp på snövallen den här gången, istället så tog han sig crawlande fram i snön, som var grundare här än en bit längre bort. Vi kom till en stor snöhög och jag gav mig upp och rullade på den. Hector stod mest och såg lite stöddig ut för han var så högt upp. Jag rullade runt bredvid honom och plötsligt rullade jag på honom varpå vi båda kanande nedför snöhögen mot matte, som bara stod och skrattade. Men vi gav oss upp på snöhögen igen och när matte tyckte det var dags att fortsätta promenanden skulle vi bara rulla lite till, och busa lite till. Sedan lite till ändå.

Nästan hemma så rullar jag i en annan och ngt mindre snöhög hemma. Hector står mest och ser på. Då kommer det en man gåendes och i vardera handen hade han en matkasse. Hector får bråttom fram för att kolla vem han var och vad han hade i kassen, och sedan innan matte hinner hindra honom så har Hector satt nosen mot mannens matkassar. Då säger matte till Hector, men mannen som är kassarnas ägare bara skrattar och säger till Hector

"Ja ditt luktsinne var det då inget fel på. Jag har precis köpt färsk köttfärs, så det var nog den du ville ha va" fortsätter mannen och skrattar.

Matte ber om ursäkt för sin ouppfostrade odåga till hund, men mannen bara skrattar, ställer kassarna på behörigt avstånd från Hector och börjar prata med Hector och klappa honom. Hector gör som han lärt sig, slänger sig på rygg där på den plogade gångvägen och låter sig villigt klias på magen av mannen.

Nu har jag blivit lite nyfiken jag med och går fram för att hälsa. Mannen blir glad och pratar länge med mig, men jag vill inte slänga mig på rygg ännu, för jag känner honom inte alls kände jag, så jag nöjde mig med att bli klappad på halsen och ryggen. Så småningom säger han hej till matte och oss, tar sina kassar och går vidare. Jag återvänder till snön, medan Hector mest vill busa med mig.

Väl hemma är vi både trötta och nöjda och somnar en stund den ena bredvid matte och den andra bredvid husse, för de sitter och ser på TV.

Matte tog med oss på en skön kvällspromenad också. Vi busade en hel del i snön, och naturligtvis måste det snöbadas också. Måste ju hålla pälsen i trim !

Vi gav oss ut i snön då och då, men mestadels var vi på gångvägen och busade. Det var skojigt, fast i längden blir det tråkigt om man alltid gör det. Så ibland drog jag ut i snön igen och Hector fick en massa problem att ta sig över snövallarna. Men för mig gick dte bra. En annan har ju tränat lite längre än Hector så jag har ju fått in en viss teknik på det.

Jodå idag är matte ledig och just nu sitter hon med en kopp kaffe, och Hector tuggar tuggben, så just nu är det lugnt.

Vi har varit ute på en rastningspromenad för en stund sedan och det var skönt ute. Vi träffade på en målare som tyckte vi verkade mysiga och hälsade på oss.

När vi började närma oss hemma så fick Hector för sig att busa och jag hängde på. Vi for runt runt runt på den upplogade gångvägen, och matte hade inget val än att stå still och vänta på oss. Fast det hade hon inget emot, vi hade ju ingen brådska hem precis. Ibland for vi ut i snön bredvid gångvägen och där var det rätt djupt, men det gick jättebra att komma över kanten ut i snön, men det var sjutton så mycket svårare att komma in på den upplogade gångvägen igen från snön. Fick ju inget fäste att sätta tassarna på i snön, så jag kunde skjuta ifrån med dem. Nåväl tog ett par craweltag så kom jag ju närmare kanten och kunde liksom häva mig över den.

Ja matte hon skrattade och det gillar ju jag, så jag gjorde om det. Matte tyckte att jag såg skojigt ut, och rätt snabbt följde Hector efter. Så låg vi då två crawlande hundar där i snön. Gissar att det såg skojigt ut. för matte hade roligt åt oss. Det var rätt svårt att busa i snön, men lite försökte vi ju ändå.

Idag sov vi rätt länge tillsammans med matte som jobbat hela natten, ja faktiskt har hon jobbat hela helgen. Så vi har inte sett så värst mycket av henne.

När vi sovit klart så tog hon en promenad med mig och Hector. Vi gick en lång runda så vi var borta i nästan 1,5 timme.

Plötsligt medan vi gick där så kommer ett litet olydigt yrväder rusande mot oss. Hans husse hade haft honom lös och nu ropade och ropade hans husse på honom, men han lyssnade inte alls. Yrvädret hette visst Chirzo och var en liten blandras mellan schnauzer och yorkshireterrier. Matte tyckte han var jättesöt.

VI blev så paffa så vi bara stannade till och hälsade på honom när han kom närmare. Matte tyckte han var jättesöt. När husse kom  fram till oss bad han så mycket om ursäkt för sitt yrväder, matte tyckte inte att han behövde det, men han var artig och gjorde det i alla fall. Matte och yrvädrets husse bytte några ord, sedan gick vi vidare. Det var längesedan vi gick den här rundan så det var skojigt att göra det.

Jag hittade värsta snöhögarna och tog mig upåp på toppen av dem ! Högt uppe på den ena rullade jag mig i snön och märkte inte att jag var nära kanten så jag kanade ner. Blev lite snopen, men gav mig upp på den igen, och gjorde samma sak. Rullade mig och kanade ner på ryggen. Så igen och igen och en gång till. Jag hade hittat en ny lek och jag tyckte det var jätteskoj, ja i alla fall tills Hector kom och satte sig på min mage i princip, precis innan jag skulle till och kana ner.

Jag hörde matte säga några väl valda ord om kameran som hon glömt hemma. Undrade vad hon skulle haft den till nu ? Då hade vi bara fått posera en massa, och jag ville ju hellre leka den här nyss uppfunna nya leken, så jag tyckte det var tur att hon inte tog den med sig.

Vi fortsatte hemåt, men i varje snöhög skulle jag upp, det var bara så.

Fick jag inte gå upp på toppen av dem, då lade jag mig ner platt på mage och vägrade gå. Skulle matte absolut gå, tja då fick hon dra mig med sig. Dessvärre var matte smartare än så, för hon hade godis i fickorna, och det gav hon till Hector medan hon, som hon sa, "Väntade på att jag skulle komma på bättre tankar". Naturligtvis blev jag också godissugen och ville ha, men då måste jag resa mig och gå till matte. Nåväl det fick väl bli så.

Nedrans att man ska vara så godissugen jämt.....................

Det hördes flera smällare från 19 tiden ikväll. Men husse och vi tog våra promenader som vanligt. Visst lät det lite men inget var ju värre än att jag kunde smita närmare husse om så var.

Vid 20 tiden kom tre av våra kompisar till oss. De skulle fira Nyår här. Det blev en massa busande och skojigt hade vi, så det där med Nyårsraketer det glömde vi helt bort, vi hade roligare saker för oss.

Vid tolvslaget small det en massa och männskorna flockades i fönstrena, men vi, vi bara busade vidare vi.

Lite gott blev det också för vår del. Det bjöds nämligen på potatisgratäng med kassler eller fläskfilé. Inte alls dumt, och vi fick smaka vi med, ja i alla fall kassler och gratäng. Inte dumt alls.

Hoppas att ni haft en bra Nyårsafton ni också, och nu är det visst dags att fånga in det frisläppta nya året ! Lycka till och ha det gott allihopa !

Nu har vi precis kommit in från en skön promenad med matte.

Vi gav oss ut i det vita vinterlandskapet och matte hade kameran med förståss. Det blev en massa fotografering, och medan matte fotade så busade vi. Det var mycket roligare än att se på när matte knäpper en massa kort på alla snötäckta träd och landskap. Antar att vi fastnade på några bilder också.

Här kommer en liten bildkavalkad från promenaden.

Mitt i alltihopa kommer en lös hund springandes en liten bit mot oss. Det var en grannes hund som var ute och busade med husse sin i snön. Matte noterade den precis samtidigt som oss, men det var inga problem. Vi hade träffats förr så vi kände varandra. Skoj att träffa på en kompis så där bara.

Vi fortsatte vår promenad ett tag till innan vi så småningom vände hemåt. Då var vi rätt trötta av allt busande i snön och det var skönt att komma hem igen.

Väl hemma tog matte en kopp kaffe och pepperkakor och vi fick varsin också. Likaså lillhusse passade på att fika med oss innan han återgick till sitt legospel på datorn.